SARANAJUTTU | 18.6.2018

Tillämpningen av dataskydds- förordningen har inletts

SARANAJUTTU | 18.6.2018

Martin Löfman, jurist, SRNK

Tillämpningen av den länge anteciperade EU:s allmänna dataskyddsförordning inleddes den 25.5.2018. Det märktes dock långt tidigare, att den nya förordningen skulle innebära vissa specifika utmaningar för stipendieutdelande stiftelser och föreningar.

Dessa frågor gällde t.ex. på vilka grunder stipendieansökandens personuppgifter behandlas, publicering av namnen på de som beviljats stipendier och omfattningen på de uppgifter som skall utlämnas till de registrerade. I diskussioner med kollegor genom det europeiska DAFNE samarbetet framgick även att övriga europeiska stiftelser utmanades med samma problem. Oklarheterna var mycket förståeliga med tanke på att mycket få tolkningsanvisningar hade givits ut. I sakta mak började dock mer och mer klargörande ställningstaganden komma, både från den europeiska WP29-arbetsgruppen och från den nationella dataskyddsombudsmannen.

De stora påföljdsavgifterna som enligt den nya förordningen kan åläggas en personuppgiftsansvarig, som bryter mot förordningen har fått stort utrymme i media. Det som dock i praktiken ansetts utgöra en större risk för organisationer när det gäller påföljder är att dataskyddsmyndigheterna kan ålägga organisationens personuppgifter i användningsförbud och den negativa imagen samt avbrott i verksamheten ett sådant förbud kan orsaka organisationen.

Delegationen för stiftelser och fonder ordnade tre skolningstillfällen för medlemmar om den nya dataskyddsförordningen och därtill utgavs anvisningen God informationshantering i stiftelser. Delegationens medlemmar har flitigt upprättat register över behandling och dataskyddsbeskrivning. Glädjande nog har flera medlemmar varit i kontakt gällande upprättandet av dem.

Det som dock är ett återkommande problem i samband med beredning av EU lagstiftning är den begränsade möjligheten för medborgare eller intresseorganisationer att påverka utformningen av lagstiftningen. T.ex. möjligheten att få ta del av utkast till nya lagförslag är begränsat och lagberedningen som helhet är mer sluten.

Speciellt i de nordiska länderna där lagstiftningen sker öppet och med beaktande av flera olika av lagstiftningen berördas intresseorganisationers ställningstaganden, ter sig förfarandet på EU nivå vara mycket slutet. För sådana organisationer som t.ex. stiftelser eller föreningar som sällan automatiskt beaktas i samband med stiftandet av nya lagar, till skillnad från t.ex. bolag, är det viktigt att kunna vara med och påverka lagstiftningen i ett tidigt skede. Ett annat exempel på detta problem var EU:s marknadsmissbruksförordning, som trädde ikraft för två år sedan. Den ställde till med mycket oklarheter om t.ex. hur närståendekretsreglerna tillämpas på personer i stiftelsers och föreningars ledning.

Dataskyddsförordningen tillämpas generellt skett som sådan men ett visst svängrum finns när det gäller den nationella lagstiftningen. Men inte heller den nationella lagstiftningen i form av den nya dataskyddslagen har undgått kritik. Fortfarande låter sig dataskyddslagen vänta på sig. Lagen var avsedd att komma ikraft samtidigt med förordningen. Lagen är för tillfället på utskottsrunda i riksdagen. Den föreslagna dataskyddslagen kommer inte att vara en självständig och samlad lagstiftningshelhet, utan den ska tillämpas parallellt med EU:s dataskyddsförordning.

Det är nu den egentliga efterlevnaden av dataskyddsförordningen börjat. Nu är det upp till bevis när det gäller att uppfylla de krav som dataskyddsförordningen och organisationernas egna register- och dataskyddsbeskrivningar ställer.

Glad sommar!

Saranajuttu

Vahvojen naisten valtakunta

Monelle suomalaiselle ”Kone” ei enää tuo ensimmäisenä mieleen hissejä. ”Koneesta”, siis Koneen Säätiöstä, on tullut synonyymi laadukkaalle tieteelle ja taiteelle, ennakkoluulottomille yhteiskunnallisille puheenvuoroille ja rajoja rikkoville kulttuuritapahtumille. Ensimmäisenä naispuolisena Koneen Säätiön hallituksen puheenjohtajana Hanna Nurminen arvioi, että säätiön menestyksen takana on hallituksen ja henkilökunnan dynaamisuus ja ennakkoluulottomuus. Koneen säätiö on pystynyt muuttumaan ajan mukana.

Läs hela artikeln >

Saranajuttu

Pärlor – Helmiä: Villa Gyllenberg 5.3.–1.6.2014

Efter 60 år öppnas utställningen Pärlor – Samling Wulff på Villa Gyllenberg i Helsingfors. 60 vuoden tauon jälkeen näyttely Helmiä – Kokoelma Wulff nähtävillä Villa Gyllenbergissä, Helsingissä.

Läs hela artikeln >

Saranajuttu

Oho! Jari Tervolla ja Eeva Joenpellolla salaperäinen yhteys – katso kuvat!

Verkkojulkaisu on moderni keino hallita ja näyttää taidekokoelmaa. WSOY:n kirjallisuussäätiön taidekokoelman uunituoreet verkkosivut ovat taidehistorioitsija Hanne Selkokarin kaunis ja käytännöllinen luomus

Läs hela artikeln >

Saranajuttu

Apurahansaajan arkea ja juhlaa

Kirjailija-toimittaja Karo Hämäläisen kalenterissa apuraha vapauttaa tilaa taiteelliselle työlle. Karo Hämäläisellä on villi ja vapaa tunne: kaksi kuukautta sitten hän jätti leipätyönsä Arvopaperissa ja heittäytyi freelancetoimittajaksi ja kirjailijaksi. Tässä kirjailijan päiväunessa omaa rooliaan näyttelevät apurahasäätiöt, joiden tuen turvin Hämäläisellä on taloudellinen mahdollisuus kirjoittaa uutta teostaan ainakin jonkin aikaa muista töistä vapaana.

Läs hela artikeln >

Saranajuttu

Yhteiskunnan toinen mielipide

Säätiölakiuudistus on tärkeä mahdollisuus parantaa säätiöiden toimintaedellytyksiä ja siten hyödyttää koko kansaa. Säätiöiden kautta jokainen meistä voi päättää, mitä asiaa tai aatetta haluaa tukea.

Läs hela artikeln >

Saranajuttu

Harry Schaumans Stiftelse 80 år

Tack vare ett testamente av den samhällsengagerade affärsmannen Harry Schauman från Vasa inledde Harry Schaumans Stiftelse sin verksamhet 1933. Harry Schaumans liv kom att präglas av lika delar affärsmannaskap, kulturintresse och engagemang för hemstaden.

Läs hela artikeln >

Saranajuttu

Säätiöt tv-julkkiksina

Franck Median uusi sarja Säätiöt yksityisistä suomalaisista säätiöistä esitetään joulunpyhinä ja uutenavuotena MTV3-kanavalla. Sarja kertoo yksityisten säätiöiden historiasta ja niiden merkityksestä suomalaisen tieteen, taiteen ja identiteetin tukijoina sekä roolista maamme rakentamisessa - myös tulevaisuuden kannalta.

Läs hela artikeln >