SARANAJUTTU | 17.12.2018

Stiftelsernas stöd till vetenskap och konst nyttar alla: tre allmännyttiga mål för regeringsprogrammet

SARANAJUTTU | 17.12.2018

Liisa Suvikumpu, verkställande direktör SRNK

Vetenskap och konst behöver stabilitet – de känner inga snabbvinster. Vetenskap och konst behöver också mer privat finansiering i och med att statsekonomin enligt prognoserna försvagas i framtiden. Och Finland behöver en regering som försvarar bildningen såväl i goda som i svåra tider.

De finländska stiftelserna bygger välfärd. De privata stipendiestiftelserna stödjer vetenskap, konst och sociala ändamål med över en halv miljard euro årligen. Till exempel Konestiftelsen stödjer modiga öppningar inom vetenskap och konst och stiftelsen Me-säätiö motverkar ojämlikhet i samhället. Aalto-universitetet och Nya barnsjukhuset som båda verkar i stiftelseform är världens främsta inom sina respektive områden.

Enligt en färsk studie är Finland, Holland och Schweiz de bästa länderna i Europa för att bedriva stiftelseverksamhet. Detta är ett bevis på att vi i Finland har lyckats med vårt långsiktiga arbete för att stärka medborgarsamhället. Medborgarna litar på stipendiestiftelser.

Allt ut av stiftelsestödet!

(1) De allt mer förmögna finländarna har nog råd att donera till det allmänna bästa, men de behöver motivation. Finland är ett av de få länder i världen där privatpersoner inte får avdra donationer till vetenskap, konst eller kulturarv i beskattningen. Företagen får visserligen ett skatteavdrag för donationer till allmännyttiga ändamål. Studier visar att privatpersonernas skatteavdragsrätt ökar donationer med till och med 40 procent. Universitetens lyckade kapitalinsamlingar är ett utmärkt exempel på detta. Varför kan skattebetalarna utnyttja avdrag för hushållsarbete, men inte när de donerar till vetenskap eller konst? Bildningen behöver sitt eget skatteavdrag.

(2) Konstnärer och vetenskapsmän skapar ett bättre samhälle, men även de måste kunna leva. Årsgränsen för skattefria understöd är för närvarande 20 000 euro per år. Beloppet släpar klart efter levnadskostnaderna. En knapp utkomst och osäker ställning uppmuntrar inte unga talanger att söka sig till en karriär som forskare eller till kreativa branscher, för att därigenom utveckla nytt för hela Finlands bästa. Om årsgränsen för skattefria understöd vore 30 000 euro, skulle forskarnas och konstnärernas ställning förbättras betydligt, när även stiftelserna skulle motiveras att öka beloppet på sina stipendier. Gränshöjningen skulle inte ha fiskala effekter på den offentliga ekonomin.

(3) Populisterna har tidvis föreslagit att beskattningen av allmännyttiga samfund bör utvidgas. Men ingen har uppskattat de verkliga effekterna av en utvidgning. Om mer skatter införs för stipendiestiftelser, påverkar det direkt stipendieforskare och - konstnärer, eftersom finansieringen som beviljas dem skulle minska med tiotals miljoner euro. I konkretaste mening är det fråga om vilken cancersjukdom som lämnas utanför forskningen och vilket museum som stängs. Om de allmännyttiga samfundens intäkter minskar till följd av beskattningen, gör stiftelserna sina portföljer mer skatteeffektiva. Detta skulle minska stiftelsernas direkta investeringar i inhemska börsbolag, det blåvita kapitalet skulle bli mer internationellt och antalet stabila ankarinvesterare skulle minska.

Bland stipendiestiftelsernas donatorer finns privata människor som tycker att vetenskap, konst och social verksamhet förbättrar världen. De har velat donera pengar och tid för att stödja forskare och konstnärer samt samhällsutvecklingen. Experter som arbetar i stipendiestiftelser vill hitta de bästa, viktigaste och mest aktuella ämnena och skickligaste talangerna vars planer, när de genomförs, löser vår tids knepigaste frågor och skapar nya goda saker.

Vi behöver en regering som har visdom att se på långt sikt och som alltid främjar bildning. Därför är riksdagsvalet 2019 bildningsval och vetenskapsval. Därför vetenskap – #siksitiede. 

Så här görs det

(1) Bildningsavdraget ökar donationer till vetenskap och konst

Om privatpersonernas donationer till allmännyttiga samfund för vetenskap och konst vore avdragsgilla i beskattningen skulle bildningen vinna. Universitetens kapitalinsamlingar som berättigar till skatteavdrag gav enligt finansministeriet till och med flera miljoner euro i donationer per år från privatpersoner.

(2) Höjningen av årsgränsen för skattefria understöd till 30 000 euro skulle förbättra forskarnas och konstnärernas ställning utan fiskala effekter

Statens konstnärsstipendium på 20 000 euro som fastställer den nuvarande årsgränsen för skattefria understöd släpar efter levnadskostnaderna. En högre gräns skulle uppmuntra stiftelser att bevilja större stipendier, vilket skulle förbättra ställningen och utkomsten bland personer som arbetar på stipendiebasis. Gränshöjningen skulle inte ha fiskala effekter på den offentliga ekonomin. Staten kunde också upplösa förbindelsen mellan sina egna understöd och beloppet av skattefria understöd.

(3) Att trygga stiftelsernas skattefrihet för dividender säkerställer tiotals miljoner för vetenskap och konst

Huvudprinciperna för beskattningen av allmännyttiga samfund är i sin nuvarande form bra och ingen extra reglering behövs. Vid utvecklingen av beskattningen inom den tredje sektorn är Matti Viréns studie (2014) och åtgärdsförslagen i Finansministeriets promemoria 31/2009 bra utgångspunkter för utvecklingen av de allmännyttiga samfundens ställning.

Läs mer

Delegationens målsättningar för regeringsprogrammet 2019

Ladda ner presentationen om stiftelsernas betydelse och beskattning 

Ladda ner broschyren ”Framtid för en halv miljard" om stiftelsernas betydelse

Saranajuttu

Vahvojen naisten valtakunta

Monelle suomalaiselle ”Kone” ei enää tuo ensimmäisenä mieleen hissejä. ”Koneesta”, siis Koneen Säätiöstä, on tullut synonyymi laadukkaalle tieteelle ja taiteelle, ennakkoluulottomille yhteiskunnallisille puheenvuoroille ja rajoja rikkoville kulttuuritapahtumille. Ensimmäisenä naispuolisena Koneen Säätiön hallituksen puheenjohtajana Hanna Nurminen arvioi, että säätiön menestyksen takana on hallituksen ja henkilökunnan dynaamisuus ja ennakkoluulottomuus. Koneen säätiö on pystynyt muuttumaan ajan mukana.

Läs hela artikeln >

Saranajuttu

Pärlor – Helmiä: Villa Gyllenberg 5.3.–1.6.2014

Efter 60 år öppnas utställningen Pärlor – Samling Wulff på Villa Gyllenberg i Helsingfors. 60 vuoden tauon jälkeen näyttely Helmiä – Kokoelma Wulff nähtävillä Villa Gyllenbergissä, Helsingissä.

Läs hela artikeln >

Saranajuttu

Oho! Jari Tervolla ja Eeva Joenpellolla salaperäinen yhteys – katso kuvat!

Verkkojulkaisu on moderni keino hallita ja näyttää taidekokoelmaa. WSOY:n kirjallisuussäätiön taidekokoelman uunituoreet verkkosivut ovat taidehistorioitsija Hanne Selkokarin kaunis ja käytännöllinen luomus

Läs hela artikeln >

Saranajuttu

Apurahansaajan arkea ja juhlaa

Kirjailija-toimittaja Karo Hämäläisen kalenterissa apuraha vapauttaa tilaa taiteelliselle työlle. Karo Hämäläisellä on villi ja vapaa tunne: kaksi kuukautta sitten hän jätti leipätyönsä Arvopaperissa ja heittäytyi freelancetoimittajaksi ja kirjailijaksi. Tässä kirjailijan päiväunessa omaa rooliaan näyttelevät apurahasäätiöt, joiden tuen turvin Hämäläisellä on taloudellinen mahdollisuus kirjoittaa uutta teostaan ainakin jonkin aikaa muista töistä vapaana.

Läs hela artikeln >

Saranajuttu

Yhteiskunnan toinen mielipide

Säätiölakiuudistus on tärkeä mahdollisuus parantaa säätiöiden toimintaedellytyksiä ja siten hyödyttää koko kansaa. Säätiöiden kautta jokainen meistä voi päättää, mitä asiaa tai aatetta haluaa tukea.

Läs hela artikeln >

Saranajuttu

Harry Schaumans Stiftelse 80 år

Tack vare ett testamente av den samhällsengagerade affärsmannen Harry Schauman från Vasa inledde Harry Schaumans Stiftelse sin verksamhet 1933. Harry Schaumans liv kom att präglas av lika delar affärsmannaskap, kulturintresse och engagemang för hemstaden.

Läs hela artikeln >

Saranajuttu

Säätiöt tv-julkkiksina

Franck Median uusi sarja Säätiöt yksityisistä suomalaisista säätiöistä esitetään joulunpyhinä ja uutenavuotena MTV3-kanavalla. Sarja kertoo yksityisten säätiöiden historiasta ja niiden merkityksestä suomalaisen tieteen, taiteen ja identiteetin tukijoina sekä roolista maamme rakentamisessa - myös tulevaisuuden kannalta.

Läs hela artikeln >